Jag behöver få in lite pengar snabbt, så är det bara. Nu orkar jag dessvärre inte gå in närmare på bakgrunden till det här förhållandet, en sådan sak vore alltför smärtsam och tidskrävande i nuläget. Det går liksom inte att komma ifrån den saken. Jag vet för jag har nämligen försökt ett otal gånger till ingen som helst nytta och det är något som jag helst inte ger mig in på igen. Nej, för närvarande är jag oerhört lösningsfokuserad, enligt min bedömning är det nämligen enda sättet att tackla problemet på ett adekvat sätt. Jag kan liksom inte längre gå runt och flumma runt och diskutera och göra ingenting. Nu är det handling som gäller och ingenting annat. En del i en sådan modell skulle kunna vara att sälja lite guldgrejer företrädesvis till SMS Guld som ju obestridligen betalar bäst per gram för högkaratiga bitar av den ädla metallen just nu.

Jag har fått en sak på hjärnan. En bra sak visserligen, men jag måste verkligen göra någonting den för just nu kan jag knappt tänka på annat. Det håller naturligtvis inte i längden, den saken är naturligtvis fullkomligt uppenbar på alla sätt och vis. Jag måste se till att vi, hela personalstyrkan alltså, genomgår en ordentlig hlr utbildning. Av någon anledning känner jag att det är mitt ansvar att se till att det blir så, jag kan egentligen förklara saken närmare. Det bara är så liksom och jag har accepterat saken. Kanske är det mitt öde att se till att dessa människor lär sig de här viktiga kunskaperna. Kanske har en högre makt beslutat detta åt mig. Jag kan ärligt talat inte svara på den svåra frågan. Men det kanske heller inte behövs varken nu eller senare. Ibland ska man kanske inte ifrågasätta den rätta saken, den rätta vägen. Vägen som jag valt att vandra.

Jag börjar få lite mer koll på bilar nu känner jag, jag har nämligen vart och kollat runt bland en hel del begagnade bilar på internet och läst på allt mer. Det känns ju ändå som man bör läsa på så mycket man bara kan när man ska köpa en begagnad bil eftersom det är ju bra för att undvika att bli lurad. Och har man inte tid att själv läsa på saker om bilar så kan det vara bra om man frågar en vän som har bättre kontroll än sig själv på just bilar.

Jag funderar på att flytta. Det känns nämligen mer och mer som att jag har gjort mitt på min nuvarande bostadsort. Kanske skulle jag flytta till Malmö. En av mina kompisar driver nämligen ett förhållandevis framgångsrikt företag i Malmö och jag kanske skulle kunna få ett hyfsat välbetalt jobb med roliga och stimulerande arbetsuppgifter där. Det verkar i varje fall inte alls omöjligt. Min kompis har dessutom antytt att hon planerar att utöka verksamheten inom kort och att det då sannolikt kommer behövas fler medarbetare. Frågan är väl bara om man vågar flytta till Malmö i dagsläget. Nu kanske man får en något skev bild av den ständiga nyhetsrapporteringen och så men jag tycker nästan att det verkar som om folk blir skjutna på öppen gatan var och varannan dag där. Förmodligen handlar detta främst om uppgörelser mellan kriminella och utomstående som jag (som inte är det minsta kriminell) har sannolikt inget att frukta. Men ändå, man blir ju lite nojig.

Jag har en del märkligheter för mig, det ska villigt erkännas. En annan sak är också säker och det är att mina vanor nog inte är riktigt bra för mig. Jag vet inte riktigt hur det har blivit så men jag har samlat på mig en hel radda skumma beteenden som jag inte riktigt vet hur jag ska bli av med även om jag gärna vill. Bland annat så köper jag en massa otroligt dumma saker som jag verkligen inte behöver och som är direkt skadliga både för mig personligen men inte minst min ekonomi. Så kan jag inte ha det, det här funkar inte i längden det börjar bli mer och mer tydligt. De obehagliga konsekvenserna har nämligen börjat hopa sig allt mer och jag vet inte längre vad jag ska ta mig till. Utåt sett verkar och ser jag nog normal ut i de flestas ögon men i verkligheten är det bara en yta. En yta som börjar krackelera. Min existens har kommit i klimakteriet eller något och jag vet inte vad jag ska göra. Antingen bara flyta med eller så får jag bryta med allt det gamla. Svåra val det där.

Jag drabbas som regel av hel släng otäcka infektioner på hösten. Det brukar i regel börja med en inte särskilt svår (relativt) förkylning i slutet av augusti eller början av september. Den brukar som sagt inte vara så allvarlig ofta kan jag till och med orka gå till jobbet, har jag otur blir jag hemma en dag eller två. Ett par veckor eller allra senast en månad efter det brukar antingen få öroninflammation eller urinvägsinfektion båda är lika sanslöst jobbiga åkommor, jag vet inte vilken jag hatar mest. I värsta fall får jag båda mer eller mindre i följd. Efter det brukar det vara förhållandevis lugnt framåt mitten av november då jag, faktiskt varje år sedan säkert tio år tillbaka, åker på en rejäl dunderinfluensa som gör att jag blir sängliggande i minst en vecka. Förra året hade naturligtvis influensa och när det var som värst låg febern stadigt på dryg 41 grader i par dagar. Sådant tar på krafterna. Om jag varit mer vid medvetande hade jag nog fruktat för livet. Livshotande var det kanske aldrig mer väldigt jobbigt. Om jag bara kunde göra något för att förebygga allt det här men det verkar vara omöjligt. Jag hoppas inte det.

Det finns tillfällen då man börjar tvivla på sig själv. Stunder då saker man varit bombsäker på helt plötsligt ter sig allt mer osäkra och tvetydiga. Jag är i vanliga fall kanske inte så säker på mig själv i handling men jag vet i varje fall vad jag tycker. Då är det desto jobbigare att dras in i perioder av tvivel och vankelmod. Det är ingen rolig känsla på något plan. Jag skulle vilja säga att det snarare liknar en regelrätt identitetskris. Men vad sa jag göra liksom, det finns ju inte mycket annat än att acceptera fakta. Eller hur? Har man problem med benskörhet så har man och har man mitt problem så har man. Det är ingen idè att sopa det under mattan. Sådant straffar sig alltid i längden. Den saken har jag bittert fått erfara flera gånger. Hoppas att allt blir bättre nu men man vet ju aldrig säkert förstås. Inte mycket att göra åt saken.

Jag behöver gå ner några kilo i vikt, så är det bara. Jag har försökt dölja sanningen för mig och för andra genom att kläder som döljer min alltmer sällika kroppshydda och som ger mig en slankare utseende. Men nu håller det inte längre något måste göras och det illa kvickt. Jag ska börja träna den saken är redan klar men nu funderar jag också på om det inte finns något bra naturläkemedel som ökar fettförbränning. Något sådant skulle jag nämligen behöva som lite extra skjuts till projektet. Jag funderade ett tag på några mer eller mindre olagliga alternativ men tyckte inte att det var värt besväret med något av dem. Dels är det inte hållbart i längden dessutom så tror jag biverkningarna kan bli rätt obehagliga också och det är jag inget vidare sugen på. Jag har hört en del skräckhistorier genom åren alltså och jaaa. Det är nog bäst att låta bli det där.

Den bindgalna och lyckligtvis avlidna författaren och förespråkare av fascism och övermänniskoideal Ayn Rand fascinerar mig. Inte hon själv eftersom hon mest ägnade sig åt att skriva förvirrade science fiction-böcker som i allmänhet går ut på att stackars VD:ar för multinationella storföretag och diverse miljardärer länge nog har utnyttjats och exploaterats av onda anställda och världens fattiga. Översatt till världsliga sammanhang kan man säga att Rand tycker synd om de stackars ledarna för exempelvis bananföretaget United Fruit som använde sitt inflytande över amerikanskas CIA till att störta den lömska folkvalda regeringen i Guatemala eftersom de inte ville att United Fruits lokala anställda skulle tvingas arbeta 18 timmar om dagen sju dagar i veckan för pengar de inte kunde försörja sig på. Istället på bananföretags begäran installerades en militärjunta i landet som sköt eller torterade ihjäl de som vågade klaga på arbetsförhållanden och liknande. Parasiter och utsugare enligt Rand, alltså inte bananföretaget utan människorna som vågade klaga. Människorna som tvingades jobba för småpengar i ångorna från besprutningsplanen, med cancertumörer, sterilitet, och i något fall svåra problem med gula fläcken har jag för mig, som följd. Jag tycker att det är högst obehagligt att mainstreampolitiker på fullt allvar kan hylla en sådan galning.

Jag är helt slut nu för jag har hjälpt en kompis att ta ner hans partytält för snart kommer vintern och då är det väl ingen som kommer att vilja sitta i partytältet och frysa heller. Men jag måste säga att det var väldigt jobbigt att plocka ner hela tältet för det är ett ganska stort tält och jag undrar hur jobbigt det måste vara att sätta upp det för det borde ju vara mycket jobbigare än att sätta upp tältet skulle jag tro. Jag får hålla mig borta när det blir vår sen så att jag inte åker på att sätta upp tältet. Men jag tycker ändå att jag borde hjälpa till för jag har varit hos min kompis ganska mycket den här sommaren för det är jätte trevligt där för han har en stor tomt precis vid vattnet och en fin båt som vi brukar åka ut med när det är fint väder och vi brukar sola och bada.