Den bindgalna och lyckligtvis avlidna författaren och förespråkare av fascism och övermänniskoideal Ayn Rand fascinerar mig. Inte hon själv eftersom hon mest ägnade sig åt att skriva förvirrade science fiction-böcker som i allmänhet går ut på att stackars VD:ar för multinationella storföretag och diverse miljardärer länge nog har utnyttjats och exploaterats av onda anställda och världens fattiga. Översatt till världsliga sammanhang kan man säga att Rand tycker synd om de stackars ledarna för exempelvis bananföretaget United Fruit som använde sitt inflytande över amerikanskas CIA till att störta den lömska folkvalda regeringen i Guatemala eftersom de inte ville att United Fruits lokala anställda skulle tvingas arbeta 18 timmar om dagen sju dagar i veckan för pengar de inte kunde försörja sig på. Istället på bananföretags begäran installerades en militärjunta i landet som sköt eller torterade ihjäl de som vågade klaga på arbetsförhållanden och liknande. Parasiter och utsugare enligt Rand, alltså inte bananföretaget utan människorna som vågade klaga. Människorna som tvingades jobba för småpengar i ångorna från besprutningsplanen, med cancertumörer, sterilitet, och i något fall svåra problem med gula fläcken har jag för mig, som följd. Jag tycker att det är högst obehagligt att mainstreampolitiker på fullt allvar kan hylla en sådan galning.
